Tyvärr blir det ett bloggavbrott här.
Jag har har stalkers som har tagit sig rätten att utnyttja mej. Självsvåldigt. När jag har protesterat har det bara viftats bort.
I 3 år har dom hållit på.
Någon som har ett förslag på hur man får stopp på sånt? (Inga bortförklaringar tack! Jag menar exakt vad jag skriver.)
Jag vet inte när jag kan återkomma.
söndag 4 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
16 kommentarer:
Ja, du!
Det där lät ju inte skoj.
Väntar bara på att du ska komma igen så man kan läsa och inspireras!
Kram på dej!
Är det här på bloggen eller privat?
Jag har satt alla kommentarer på min blogg på "moderation" så jag kan läsa dem innan de visas. Oförskämda/meningslösa kommentarer skickas till delete på en gång. Är det privat vet jag inte...
Vad tråkigt!! Jag gillar verkligen att läsa din blogg, men jag förstår att det inte funkar om du har stalkers. Jag läste lite på din förra blogg också, så jag vet ju att det är något som hängt med ett bra tag. Verkligen jättetråkigt!! Hoppas att det går att hitta en lösning så att du känner att du kan komma tillbaka igen!
Jag har tyvärr inget bra tips, annat än det Garntrollet redan skrivit om.
Det här är inga personer som törs att säga vad de menar, de utövar press genom ständiga antydningar, förvanskningar av vad jag skriver på bloggen osv. Det blir alldeles för tröttsamt i längden att stå ut med.
Jag får läsa vad ni skriver så länge. Har du en blogg Charlotte?
Tyvärr du, har ingen blogg. Har haft funderingar på det men jag hittar så många som har skrivit så skoj och bra. Vet inte riktigt vad jag ska hitta på då? Sen är jag bättre kompis med vävstolen än med datorn..hihi
Jag har mail...hmhm funkar gaaanska bra!
Otroligt tråkigt för oss läsare och vansinnigt jobbigt och ledsamt för dig.
Har du polisanmält dem?
Jag vet att sånt är svårt och det är svårt att bevisa men det är ändå inte rätt.
Människor har inte rätt att trackasera och förfölja andra, alla har rätt till att bli lämnade ifred och att få vara sig själva.
Jag blir så arg av sånt här.
Du kan ju välja att ha en stängd blogg som bara är öppen för inbjudna läsare. Kanske inte så roligt men du slipper kommentarer från okända.
That's shocking, Desiree. And sad, for you and for us. Monitoring comments would be the first on my mind, as well, but no other real suggestions. I hope you think of something really soon.
Jag tycker att det skulle vara tråkigt om din fina blogg "försvann" :-( Men självklart måste man göra som man själv känner att man orkar och vill. Jag velar själv varje dag om jag ska fortsätta eller inte.
Jag har lärt mig att tänka "där deletade jag dina minuter det tog att skriva en skitkommentar" när jag deletar. Tro mig, man lär sig vända det till något som man kan förhålla sig neutralt till.
Tack för alla fina ord.
Jag tänker koncentrera mej på det som jag mår bra av, och pausar bloggen. Jag kommer däremot att fylla på länkarna i högerkanten (som man kan prenumerera på i en feed-reader om man har en sån).
Så kommer jag att fortsätta att väva, och sticka.
Jag såg att dödergök redan sagt det som jag tänkte säga men jag säger det ändå. Det går att lösenordsskydda bloggen..
Tråkigt att det finns människor som beter sig så där :(
Jag kommer att sakna dig. Hoppas det går över om du pausar här, att det inte är något som spiller över i vardagsvärlden också.
Vad roligt att du länkar till min blogg! Jag är ganska ny bloggare så det värmer extra.
Desto tråkigare att läsa att du tvingas till en ofrivillig paus.
Är det här ett vanligt problem?
Stina: Du har en fin blogg, jag kommer att fortsätta läsa på den.
Trista personer finns väl lite varstans? Jag vet inte om det är vanligare på bloggar än annars. Det är bara att ta ett djupt andetag, och gå åt ett annat håll :)
Men gu va jobbigt! Hoppades väl de skulle försvinna med nya adressen... Som några redan sagt, polisanmälan ligger väl nära till hands. Framförallt om trackaserierna har IP-adress så kan de ju samlas ihop. Och/eller lösenordsskydda - så får vi andra söka tillstånd att läsa. :-) Känns ju jobbigt att en så trevlig blogg som din kan råka ut - bevisar väl att ingen går säker!
Njut av resten av livet - hoppas du kommer tillbaka!!
Som jag nog påpekat vid tidigare tillfällen;
tveka inte att polisanmäla! Det är absolut ingen skillnad på "IRL"-trakasserier, & nätrelaterade. Stå på dig, & låt inte individer med små små egon diktera villkoren. Tänk alltid tanken, att medans mobbaren är dissad & avskydd av alla, har du en hoper riktiga människor som tycker om dig!
Kram på dig.
Televink: Äh, jag orkar inte bry mej. Som du säger, riktiga människor är på riktigt. Såna man kan prata med. Jag är bara glad för alla som har hört av sig, det är dom som gör att jag inte behöver gå med på vad som helst. Hoppas att jag inte har missat att svara någon.
Skicka en kommentar